Utsikt från norr

Domsöndagen! Jo det låter ödesmättat och det är precis vad det är. Nu är goda råd dyra för oss syndiga människor. Men, vilket är det fina i kråksången så kan vi göra bot och bättring, vilket är en del av förkunnelsen denna söndag.

Själva tog vi del av denna gudstjänst i Lainio kapell. 10 personer totalt deltog, inkluderande även präst, kantor och kyrkvärd.  Ett jättefint sätt att ladda batterierna inför den kommande veckan och man behöver inte vara kristen eller religiös för att ta till sig budskapet…allt handlar ju i grunden om en väg till ett gott leverne.

Den gångna veckan så har isandet av vintervägen över Lainio älv varit i fokus. Påbörjade det hela på onsdag morgonen och har fram t.o.m. idag spolat vatten på isen i 3 dagar- Idag mätte jag tjockleken som varierade mellan 3-5 dm. Bra att det är kallväder (-24 natten mot idag) vilket påskyndar isens tillväxt.

Julgranen är sedan en vecka tillbaka huggen och hemforslad ur de djupa skogarna. Den skall fram på julaftonsmorgonen för att bli klädd av barnbarnet Jackson, givetvis med hjälp av sin far och mor…och kanske morfar? En månad kvar innan detta kan ske och redan har en viss jul-feber infunnit sig. Vilka skall vi ge julklappar till? Vad skall vi ge? Hur dyrt får det bli? När skall vi köpa? För att inte tala om maten som skall till! Matlistor är redan påbörjade…och långa är dom redan….var skall detta sluta…om det slutar? Annars är det sällan ide att jag gör egna önskelistor, jag får i alla fall aldrig det jag önskar.....men jag får mycket annat bra som med tiden visar sig vara bättre än det jag önskat!

Dagarna blir kortare och kortare och mörkret mer och mer kompakt och om drygt en vecka är polarnatten konstant. Nu om någonsin är det ljus som gäller och mängder med D-vitamin. Själv är det kul att blicka igenom den glasinstallation vi har vid huset och att se det gryningsljus som fortfarande finns och lite grann samla tankarana inför det som stundar.

Ta det lugnt i Julrushen!

Lasse

,

Lainio den 15:e november

Vi kom åter hem i tisdag efter vår 3 veckors odyssé till Nacka och Sundbyberg. Vår granne på ”solsidan”, Torsten, hade skottat upp infarten till vår gård. Skönt att slippa plumsa i snön till huset. Torsten har traktor så han plogar vägarna på vår sida innan vi har en reguljär isväg, dvs minst 6 dm, vilket vi förhoppningsvis har  i mitten av december.

Vi kunde inte ta över bilen på tisdag utan vi fick använda apostlahästarna och promenera de 1,5 km till huset för att därefter ta skoter och kälke och hämta vårt resebagage, mat, IKEA skåp, garderob och stol från bilen.

Härligt att vara hemma igen. -10 grader och med en istjocklek på 2 dm, blankis, så hämtade jag över bilen från andra sidan av älven på onsdag.

Den mänskliga tragedin som följde på tyfonen Haiyans framfart över Filippinerna gör att alla mina problem bleknar helt i jämförelse med vad människor har fått utstå och fortfarande får utstå i de drabbade regionerna. Jag har, vid katastrofer där omedelbar hjälp från omvärlden behövs, alltid tänkt att kanske jag kan ansluta mig och hjälpa till? Sen vid en närmare eftertanke: med vad? Och sen: jag är nog för gammal, och sen: hur gör man rent praktiskt?, etc,etc. och det har alla gånger slutat med att jag ser på en insamlingsgala på TV och skänker en slant. Och det är mycket gott så, men för mig personligen skulle jag vilja mer….men jag kanske är för gammal?

Eileen Caddy skriver just för november 17 följande. Jag citerar:

”Endast de själar som har äventyrsandan i sig och som är villiga att lämna allt det gamla bakom sig utan att ångra någonting, är redo för det nya. De kan fritt förflytta sig in i det”

Varje dag hemmavid inleds med en 5 km promenad eller med spark eller på skidor. Jag har just spårat upp ett skdspår. Har även varit ute i nejderna och huggit mig en gran, så julen är räddad....med tanke på små problem. Jackson skall få klä densamma när han kommer med sin familj till Jul.

Sista helgen i Stockholm för denna gång. Har de senaste dryga två veckorna bott i företagets lägenhet på Bergsgatan i Sumpan. Bra läge. Det tar bara ca. 20 minuter att gå till vårt kontor i Vreten, vilket jag har gjort varenda dag för att åtminstone få lite motion. Helgerna har jag varit hos familjen Rosenberg och umgåtts med barn&barnbarn i Nacka/Finntorp.

Väderleksmässigt så har det varit blötväder, särskilt den sistlidna veckan fast solen har stundtals under eftermiddagarna lyckats bryta igenom det grå molntäcket och lysa uppp tillvaron, i alla fall för en kort stund.

Dygnets mörka timar ökar för var dag som går och i dessa snöfattiga trakter så blir det betydligt mörkare än vad det är på mitt hems (läs Lainio) nordligare breddgrader dvs från 67-68:e breddgraden och norrut. Kalixälven brukar i mina hemtrakter, skämtsamt, användas som gräns för vad som är "Södra" respektive "Norra" Svedala.

Många ser november som en "icke" månad eller kanske "transportsträcka mot december. Mörkret tilltar mer och mer, förkylningar och trötthet ökar och hopplösheten breder ut sig? Nja, det sistnämnda är nog i överkant för pessimistiskt. Nej det gäller att gilla läget. Lysa upp mörkret med nåt trevligt te.x stearinljus som komplement till sin egen uppenbarelse....som kan te sig nog så vissen i november.

Rent allmänt mot novembertrötthet, allmän slöhet, modlöshet och förkylningssymtom kan rekommenderas följande kur: Drick C-vitamin och Kan Jang. Huvudvärken släpper med en eller fler Alvedon, eller bättre är dubbla pepparmint tepåsar i en varm kopp vatten och låta dra 10 minuter. Vitlök, både att tugga i sig en klyfta dagligen kompletterat med att stoppa in ett antal klyftor i en tygpåse och lägga under kudden vid sänggåendet. Risken med det senare är förstås att vännerna försvinner eller värre att ens livsföljeslagare avviker under sjukdomstiden….och aldrig kommer åter.

Själv mår jag utmärkt. Trots vädret, snuva, trötthet och hemlängtan, som allt tillsammans egentligen är av mycket ringa betydelse för det har varit mycket värre och jag ser fortfarande fram mot varje ny dag med nyfikenhet och förtröstand på att jag får den vägledning jag så väl behöver, vad som än  må hända mig.

Idag har Irene och jag tillsammans med Jackson besökt Spårvagnsmuseet vilket var intressant och kul….inte minst för snart 3-åriga Jackson.

Det börjar även lossna på skrivarfronten. Tack Ingrid för din skarpa blick och penna! Och tack Kurt som informerat mig om två boktitlar som är av intresse för min historia- research

Ha det bra ni med,

Lasse

Förkylningstider! På bussar och T-bana hostas och nyses det en hel del. Kommen från de virusfria djupa skogarna och den friska luften i norr så tar det inte mer än ett par dagar så hostar man och snorar som alla andra 08-or! För att genomlida den dagliga tillvaron så har jag knaprat på Alvedon/Panodil och Ipren…inte samtidigt givetvis, men jag har varierat konfekten. Ipren verkar bita bäst på inkräktarna i min kropp. 

Nåja, jag skall inte klaga, känner mig betydligt piggare efter att ha klagat en stund på min situation och föresten, finns det något mer ömkligt och patetiskt än en man(läs undertecknad) som är förkyld?

Förutom att det är förkylt så har veckan för övrigt gått i lugnets tecken. Under veckan som snart är till ända har det varit höstlov i skolorna, vilket också inneburit att många av mina kollegor på vårt Solna kontor tagit en välförtjänt ledighet, så jag har jobbat den mesta tiden ”in splendid isolation” som man med fog kan säga.

Ovädret som drog fram under veckan, och som gav krigsrubriker (klass 3 i det närmaste) i pressen och enormt många inslag i radio och TV, drog förbi där jag befinner mig som en västanfläkt.

Såg en kul sak på FB som jag citerar nedan och som är nog så riktig:

Norrlänningar tolkning på varningar

Klass 1 varning = ta fram brosopen
Klass 2 varning = ta fram snöskyffeln
Klass 3 varning = kan vara lite snö på vägen

En sörlännings tolkning

Klass 1 varning = Snökaos , överväg att stanna hemma
Klass 2 varning = Total snökaos, sjukskriv dej , ring katastrofcentrat
Klass 3 varning = Hoppas du skrivit ditt testamente, din sista stund är kommen

I em tog jag Esther med i barnvagnen och gick en halvtimme runt gravarna på Nacka kyrkogård. Fantastiskt vackert med alla ljus. Stämningsfullt!

Och stämningsfullt lär det bli ikväll. Vi skall på Maximteatern och se Jonas Gardells föreställning….han fyller 50-år idag så det lär nog bli något alldeles extra.

Lev väl,

Lasse
Klass 1 varning = Snökaos , överväg att stanna hemma
Klass 2 varning = Total snökaos, sjukskriv dej , ring katastrofcentrat
Klass 3 varning = Hoppas du skrivit ditt testamente, din sista stund är kommen

Lånat från en annan FB:are