Utsikt från norr

Vi närmar oss tidpunkten då vi åter ha förbundit solsidan med den "Svenska" sidan eller m.a.o östra-och västra sidan av Lainio älv. Vi ser alltså till att vi får en av is konstruerad bro över älven. Jovisst, naturen skulle ha skött detta på ett naturligt sätt men vi skyndar på processen så att vi snabbare, med viss bekvämlighet, kan transportera oss själva över älven.

Jag har lagt ut ett antal bilder som visar dagsläget lördagen den 28 november. Dagsnotering gällande istjockleken är 1,5 dm på tunnaste stället vilket gott och väl bär både ATV och skoter....och givetvis gående. Emellertid, om nu vädrets makter är med oss så kan vi nog om någon dag eller så mäta minst 3 dm istjocklek och då kör vi över våra bilar.......blir ju hur bra som helst att  ha bilen parkerad vid husknuten och att bekvämt kunna sätta sig i en uppvärmd bil (motor&kupé uppvärmd) inför färden till civilisationen. Bara en sån sak som för de flesta stadsmänniskor tas för givet ger en viss guldkant till vår vardag. 

Veckan som gått har varit något över det vanliga, gällande "highlights" för mig personligen. I onsdagkväll körövning med kyrkokören och under den sedvanliga kaffepausen fick jag signera ett antal böcker till mina sjungande vänner och samtidigt berätta lite om tillkomsten av boken. Dagen därpå var jag inbjuden till en bokcirkel i Kiruna där deltagarna (tidigare arbetskollegor från Esrange) hade min bok som aktuellt tema.....samtliga hade läst den och samtalet under de 2,5 timmar som mötet pågick var mycket givande och gav mig en hel del nya saker att ta med mig och fundera på....tänk vad jag lär mig...hela tiden! Att jag igår fick mig tillsänt Pite Tidningens recension av min bok var liksom "grädden på moset" (recensionen finns under rubriken "Recensioner" i bloggen för den som vill läsa)....Jo, jag är lite stolt och kommer att suga på denna karamell en liten stund.

I morgon är det första advent vilket för egen del innebär att tillsammans med kyrkokören sjunga i Vittangi kyrka under högmässan med start kl. 11. Efter högmässan i Vittangi bär det av till Masungsbyn där vi sjunger under gudstjänsten kl. 15. Därefter skall frugan hämtas från tåget som lär ankomma Kiruna kl. 20.....om nu SJ håller tiden? Sen bär det av tillbaka till tystnaden på solsidan. Jag har varit gräsänkling sen igår och det skall bli skönt att åter få hennes fasta ledning att hålla mig till. Inte minst att åter få ta del av hennes umgänge och att få äta lagad och god mat....jag går annars på fil och mackor...så illa beställt är det med mig.

Nästa vecka är uppbokad fr.o.m torsdag då jag signerar på Älvsby Bokhandeln, på fredag på Akademibokhandeln i Piteå och turnén avslutas på lördag då jag signerar på Akademibokhandel i Luleå. Pensionärslivet är härligt!

Ha en bra helg och i morgon tänder vi det första ljuset för att fira Advent.

Lasse

 Det börjar med att ploga upp en vägbredd på ca. 25m

Det tar sig! Efter drygt 2 timmar har vi spolat det första lagret vatten över hela vägbredden

Domsöndagen och enligt den kristna traditionen nu dags att rekapitulera det gångna kyrkoåret....på gott och ont!....och sträva efter att göra bättring under det nya kyrkoår som nu tar sin början.
Det jag framförallt ser fram emot i det korta perspektivet är nästa söndag vilket är den 1:a advent och ljuvlig körsång i Vittangi kyrka. Härligt att få sjunga de fina adventspsalmerna tillsammans med vännerna i Vittangi församlingskör.
Har själv varit borta från min "hemmakör" under nästan hela höstterminen....bara hunnit med en repetition i onsdags och hinner med ytterligare en övning kommande onsdag så det torde gå vägen....säger den borne optimisten....man kan komma långt med en tro!
Har även påbörjat skrivandet av en fortsättning på romanen "Pojken i bäcken" vilket går lite trögt så här inledningsvis (som om det nu skulle gå lättare längre fram?).
På hyllan vid min skrivplats så har jag ett gammalt foto (Se nedan. Kortet är taget för ca. 62 år sedan) som jag alltid då och då fäster blicken på. På kortet finns min mor, jag och min systerson Roland som fortfarande ser ut att vara i baby-stadiet. Fotografiet fyller mig alltid med ett visst vemod över tider som gått och saknad, samtidigt som kortet förmedlar en känsla att vi just då när fotot togs ser ut att ha roligt åt situationen där på bron på Bromsgatan i Sibirien.
 

Åter på solsidan i vår vackra by Lainio som nu är i vinterskrud klädd!

Vi kom i tisdags och det var mycket att sätta igång med för att få hus och hem i mer beboeligt skick....ja, det var hyfsat bra men vi har varit borta i nästan 6 veckor så lite handpåläggning var tvunget....men det gjorde vi utan krus. Fast, det skall erkännas, undertecknad hemföll stundtals åt mer filosofiska betraktelser över tillvarons ständiga slit och vedermödor..... samma undertecknad blev dock snabbt och utan prut påmind om att sluta sin klagan och hjälpa till. Jag citerar hustrun: "Du som alltid säger att man skall leva i nuet, fånga dagen och leva som man lär och annat tjafs, gör då som du säger vetja!....eller är det bara munväder?"....Alltså, bara för mig att hugga i igen!

Jag måste "vakta min tunga" med vad jag uttrycker. Irene har bra minne och nu fick jag äta upp det....och det är inte första gången, om någon nu trodde så. Nej, det händer hela tiden. Nåväl, ingen större skada skedd vill jag gärna tro.....jag kanske blev lite nedtryckt men jag flöt strax, som en kork, upp till ytan igen. Inte alltid helt lätt att vara "vardagsfilosof" man blir ofta missförstådd...men jag har tjock hud och tar det mesta, nuförtiden, med jämnmod.

Igår deltog vi på begravningen av Irenes moster Svea. Mycket fint och stämningsfullt med begravningsceremonin i Kiruna kyrka. Efter ceremonin så bjöds alla på mat i Polaris gården och därefter med bil till Lainio och jordfästningen på Lainios vackra kyrkogård. Här får nu Svea vila bredvid sin make Göte som gick bort drygt tio år före henne. Jag vill gärna se ett sådan återförenande som en vacker, om än symbolisk bild av något hoppfullt att hänga upp detta ändliga liv på, d.v.s en tro att det finns något bortom allt det jordiska.

Idag, fredag, har så vardagen med dess vardagliga och värdsliga göranden och låtanden hunnit ikapp mig. Jag är nu även inbokad på boksignering på Kiruna Bokhandel lördagen den 12 december. Annonsering kommer att ske både i annonsblad som på FB. Kul att få träffa personer som kan tänkas vara intresserade att snacka med mig och få en bok signerad....och framförallt, kul att återigen få vara i min hemstad (har ju bott där i "nästan hela mitt hittillsvarande liv") och signera en bok som ju utspelar sig just i denna stad.

Snart en vecka sen vi senast träffade våra barnbarn och vi saknar dem....men vi har foton att titta på och Irene pratar ibland i telefon med Esther och Jackson och vi minns gärna alla upptåg småttingarna ställde till med då vi var hos dem. Det är fina minnen att suga på i dessa mörka tider.....men den 18/12 är vi åter på Platån så då återupptar vi det mer direkta umgänget med familjen Rosenberg.

Vi hörs,

Lasse

T.o.m björkarna hälsar oss bugande välkommen hem!

Gården är äntligen skottad efter flera timmars jobb med spade och snöskyffel.

Knappt att solen orkar sig upp i ett för dagen disigt vinterlandskap  

Till vänster; Färjeläget från solsidan sett där vinterns isväg skall påbörjas så snart isen bär.

Till Höger; Den "provisoriska" väg vi idag nyttjar för att med ATV korsa älven. All trafik här sker på egen risk. 

Råsunda Barnkör, Flickkör. Pojkkör och Sångstrålarna var söndagens uppställning på Familjemässan i Råsunda Kyrka. Vi var där för att ta del av mässan och att lyssna på Maria&Magnus dotter Rebecka som sjunger med i en av körerna.

Körerna var jätteduktiga och jag blev imponerad av hur småttingarna i "Sångstrålarna" hade lärt sig texter och att ha uppmärksamhet på körledarens dirigerande....allt stämde perfekt!

Efter familjemässan deltog vi i ett gemensamt fika med kaffe, saft, bullar och varmkorv för att därefter spendera de följande fyra timmarna tillsammans med familjen Maria&Magnus Jarl i deras hem. Familjen Rosengren anslöt även till denna trevliga samvaro som förutom prat och skratt även bjöd på en jättegod lax lunch som toppades med en fantastisk äppelkaka till efterrätt.

Just nu, i skrivandets stund, så börjar det ljusna utanför fönstret. Det är sista dagen på Platån för denna gång. Kl. 17.55 så avgår vårt tåg norrut för att anlända gruvmetropolen Kiruna kl. 11.06 i morgon fm, om nu allt går som planerat. Vi har varit här i dryga 4 veckor, en vistelse som förutom umgänget med Jenny&Alexander, Jackson och Esther har präglats av mycket kulturella aktiviteter likväl som möten och samvaro med vänner. Vi kommer suga länge på dessa upplevelserna och man kan säga att vi har laddat batterierna för den kommande vistelsen i tystnaden och mörkret på solsidan i Lainio by.....som givetvis bjuder på sina mer fysiska företräden som snöskottning, skidåkning och vedarbete, men även musikstunder i svåger Svantes kök och körsjungandet med församlingskören i Vittangi.....för det finns även kulturell spis för den som så söker.

Har följt väderleksläget i Lainio och jag förstår att vi i morgon kommer att möta ett ca. 3 dm tjockt snötäcke när vi efter 12 mils bilkörning från Kiruna kommer till byn. Svåger Svante kommer att möta upp med sin ATV för att hjälpa oss att köra bagaget till hemmet på solsidan....vi själva får väl pulsa i snön. Väl hemma blir det till att elda och skotta snö så att allt återigen blir "beboeligt" vilket lär ta en dag eller så.

Lasse

Körsång under familjemässan. På bilden saknas "Sångstrålarna"

Kanske rubriceringen leder tanken till något mer omvälvande än det jag tänker meddela, men jag vill iaf göra viss reklam p.g.a att min bok nu sedan någon dag finns som E-bok och kan beställas på Bokus, Libris, Bookmat och fler.
 

 
För övrig så har denna sista fredag för denna gång på Platån framflutit i lugnets tecken efter gårdagens lite mer jäkt som avslutades med träff med tidigare arbetskollegor på SSC i Solna och signering av min bok. Jättetrevlig träff med samtal och kaffe med dopp....stort intresse gällande tillkomsten av boken och ett större antal böcker blev signerade.
Jag vill rikta ett stort tack till Claes-Göran och Cissi som gjorde detta event möjligt!
 
Idag har Eva-Karin på Ebes effektuerat ytterligare en leverans av böcker till undertecknad för vidare försäljning till intresserade i den Norrbottniska regionen.....vilken även kallas "Top of Sweden"...iaf av mig från min nordliga latitud, där jag kommer befinna mig om någon dag eller så!
 
Det rör på sig,
 
Lasse