Om

Senior som bor på den östra sidan av Lainio älv i den Norrbottniska byn Lainio, och som på detta sätt vill förmedla sina tankar och intryck av alldagliga händelser.

Presentation

Kategorier

Senaste inlägg

Visar inlägg från maj 2016

Tillbaka till bloggens startsida

Knasboll

"Moffa ... År du en knasboll" frågade treåriga barnbarnet Esther häromsistens. Hon har mest troligt lärt sig ordet knasboll på förskolan. Och visst kan jag i mitt umgänge med henne och storebror Jackson vara en knasboll ibland i de lekar och pyssel vi har. Jag går med hull och hår in i barnens lekar (där jag får vara med) och blir själv ett barn på nytt. Jag kan ju inte alla "oskrivna" regler som gäller från lek till lek vilket gör småttingarna otåliga då morfar verkar att fatta så dåligt.... därav uttrycket "Knasboll". Men jag lär mig hela tiden om jag bara försöker hålla mig ifrån min vuxna förnumstiga/besserwisser attityd.

Idag är det Morsdag och hela gänget kommer till oss efter lunch för att fira mödrarna Irene, Jenny och Katarina. Irene och jag har varåt barnbarnen behjälplig med att göra morsdagpresenter. Jackson är en fena på att få ihop pappstjärnor och lilla Esther vill inte vara sämre... men behöver betydligt mer hjälp med att vika papper och med  saxen. Det blir fika med tårta och fikabröd och kanske jag stämmer upp med Zarah Leanders slagdänga "Vill ni se en stjärna, se på mig". Jackson tycker det är jättekul när jag med hög röst framför denna för honom roliga sång... fast, det vete katten... risken finns att jag försämrar grannsämjan.

Jag skriver just nu på sista kapitlet på den fortsatta berättelsen om Johan. I morse började jag redan klockan fem och avslutade efter fyra timmar... helt tom i huvudet. En av mina korrekturläsare, Eva tillsammans med Irene och Ingridsom har följt tillblivelsen från första kapitlet, tycker berättelsen är bra men irriterar sig på Johans sätt att leva sitt liv. Och även jag, som håller i pennan, blir ibland irriterad. Till skillnad från "Pojken i bäcken" där Johan var ett barn på väg in i tidig ungdom så är Johan en vuxen man i den nya romanen... inte lika lätt att känslomässigt associera sig till kan jag tro. 

Berättelsen speglar en vardag som säkert inte är alldeles obekant för en del av oss. Jag har föredragit att åter skriva den utifrån en berättarröst där Johans känslor i allt väsentligt är självupplevda. Däremot är kontexten många gånger annorlunda och givetvis finns även här pss som PiB en hel del fiktion inbakad... men så måste det vara i mitt fall.

På onsdagkväll i nästa vecka bänkar vi oss i den vackra Nacka kyrka för att lyssna till Nacka kammarkör och Nacka kyrkokör med solister som framför G. Rossinis "Petite Messe Solennelle"...det blir säkert en höjdarkväll.

Ha det bra på Morsdag,

Lasse

 

Fikapaus med vattenmelon vid tillverkningen av Morsdagspresenter

Den sjungande koltrasten

I skymningen sjunger koltrasten är en boktitel av Linda Olsson som de senaste kvällarna här på Platån kommit till mig (Irene har läst boken som hon varmt rekommenderar... så det får bli mitt nästa läsprojekt efter Svetlana). Min skrivplats de senaste veckorna har varit ute på vår veranda med utsikt över den härliga trädgårdsyta som omgärdas av tre lågt byggda hus. Här är vi sittande större delen av de dagar som går. Pratar med vår trevliga granne Åsa och hennes hund Elsa som nu blivit så bekant med oss att den alltsom ofta söker vila på vår veranda.

Vid nittontiden på kvällen sjunger koltrastarna från de omkringliggande träden och det är härligt i den ljumma försommarkvällen att lägga ifrån sig skrivdonen föra att bara lyssna på vår nationalfågels vackra sång. Den är inspirerande och efter en stunds stilla lyssnande är jag åter fylld med energi. Tänk så lite som behövs...långt från alla mer konstlade sätt att inspirera sig.  Det är i det lilla man finner det stora är ett uttryckssätt som används och är nog så sant bara jag är uppmärksam.

Jag ser även ljuset i tunneln (Inget framrusande lok denna gång). Är i sluttampen av mitt manus och räknar med att till den första juni är det klart för att skickas till Eva-Karin på Ebes förlag. All den hjälp jag fått av Eva-L, Irene och Ingrid har varit ovärderlig för att tvätta bort de värsta fläckarna. Nu återstår bara sluttvätten så att säga, vilken kommer pågå en del av sommaren.

I morgon bär det av till Waldemarsudde och utställningen av Josef Frank. Det ser vi fram emot.

Lasse

 

Vår nationalfågel koltrasten

En regning dag på Platån

Regnigt, blåsigt och kallt på Platån idag. Plommonträden på uteplatsen lämnar ifrån sig blommorna i det kraftiga regnet och blåsten så att det ser ut som om det snöar. Marken är täckt av ett tunt lager av små kronblad som en gång bildade den vackra blomman.... men med tiden kommer plommonen. 

Eurovisionsschlager finalen fick ett slut som nog Putin kommer att behöva fundera på ett tag. Han kommer kanske till slutsatsen att själv ta på sig finkostymen och framföra något smäktande till nästa år. Har lyssnat till hans version av "Blueberry Hill" och "My Way"....vilket för övrigt lämnar mycket att önska...But So What!

Skämt åsido rätt låt vann för den fick flest röster totalt och Måns&Petra genomförde det hela med bravur...Men, iaf skönt att slippa se alla trailers där paret i bil åkt omkring i Stockholm och sjungit den ena Svenska vinnarlåten efter den andra. Var kul den första gången men sen....Huva!

Den ena dagen är den andra lik här på Platån. Skriva 4-5 timmar, läsa, korrespondera, hälsa på familjen Rosenberg i Finntorp (eller som idag bjuda dem till oss). Livet är m.a.o enkelt förutom svårigheten att ställa om från livet i den berättelse jag skriver om till det aktuella livet... tar en stund och är inte alltid så kul för Irene....hon frågar ibland om det är Lasse eller Johan hon pratar med.

På torsdagkväll är undertecknad, såsom veteran i SSC,  bjuden på en båttur med efterföljande middag på Fjäderholmarna. Skall bli kul att träffa och umgås med tidigare kollegor hoppas bara att vädret blir bättre.

Lasse


Det blommar fortfarande men just idag ser det nästan ut som om det snöat.

 

Vi har upptäckt ett för oss nytt fikaställe. Saltsjöbadens stationskafé. Även gråsparvarna gör oss sällskap

En dag i Björnö Naturreservat

En helt fantastisk dag på Björnö Naturreservat. 3 km vandring från parkeringen vid ingången till reservatet genom en del av Ingarölandet mot Nämdöfjärden. Ekarna ännu inte utslagna men de reser sig majestätiskt och ger ett trolskt intryck... sätter igång min fantasi.

Men skall sanningen fram... och det ska den ju... så trodde jag att det var döda tallar jag såg och inte Ek. Ni får ha överseende med mig som kommen från Tystnaden endast är bekant med Gran, Tall och Björk. Dessa kunskaps brister i trädens värld till trots så var det en helt fantastisk dag. +21 och imorgon lär vi få vårt första värmerekord för säsongen. SMHI hotar med +25 sägs det.

Lasse


 

Barnasinne

Kristihimmelsfärdsdag och strålande väder. Lek och stoj både inomhus och på gräsmattan och det är så det skall vara en sån här fin försommardag... fast det kanske är sommar per definition?... iaf definitivt sommar för mig som är kommen från de nordliga trakterna.

Politiker faller som käglor just nu men det är väl en följd av dåligt mörkerseende. De vistas ju som regel i mörker där alla beslut fattas och tappar därför lätt bort de etiska och moraliska regler som gäller i medborgarnas vardag. 

Fast lika illa är det inte i Svedala som det säkert kommer att bli i USA nu när det står klart att motståndarna i presidentvalet är Hillary och Donald... vi lär nog få uppleva en nog så smutsig valkampanj långt från regler om etik&moral. De har redan börjat hota och skrämma varandra om alla smutsiga byk gällande motparten de kommer att vaska fram och offentliggöra.

På Platån brottas vi inte med dylika otidigheter. Nej här går dagarna på ett mer barnsligt och lekfullt sätt. Att umgås med småttingarna Jackson&Esther är en lisa för själen och oavsett om man vill det eller ej så lockas barnasinnet fram... det som vi så ofta döljer under en vuxen attityd av mognad och klokskap. Barnen lär mig hela tiden om jag bara jag kliver ned från min piedestal och inte ger sken att vara så jäkla förnumstig i alla lägen... de är många gånger mycket klokare än mig. Och bäst av allt de släpper fram sina känslor omedelbart... inga krusiduller där.

Har återigen (för vilken gång i ordningen?) uppdaterat mitt synopsis och idag siktar jag mot att ha färdigställt kapitel 24. Det är lovat 20 grader idag så några timmars skrivande på verandan ser jag verkligen fram emot.

Lasse

 


  Esther & Jackson i full gång med pyssel och lek

Fint tulpanrabatt pryder gräsmattan utanför bostaden. Valle och Elsa är bästa kompisar. Valle är en varghund och Elsa en korsning (Bl.a pudel)