Rubriceringen kanske leder tanken till kannibalism men så är det självklart inte.

Det närmar sig slut på vår vistelse på Platån, för denna gång. En vecka helt i barnpassningens tecken... en nog så intensiv vecka... vi är i behov av att vila upp oss. Att sköta om barnbarn, 24/7, kräver enormt tålamod, anpassning, flexibilitet, logistik, mat, lek&stoj, utflykter och inte minst massvis av kärlek. Att sätta sig in i en tre-och femårings funderingar och behov görs inte med självklar lätthet. Framförallt då deras syn på hur tillvaron ska hanteras går stick i stäv med vad vi anser bör gälla... då, om inte förr, prövas vi.

Man brukar säga att barn bör uppfostras med kärlek, hot och mutor (varav det senare fått utgöra en icke så oväsentlig del i vårt umgänge med småttingarna). Men å den andra sidan så har det inte varit vår uppgift att uppfostra... det överlåter vi med varm hand åt föräldrarna.

Men det har samtidigt varit en fantastisk vecka. Minstingarna bereder oss så mycket lycka så vi tar gärna på oss fortsatt barnbarns passning framöver... fast i lagom portion.

Eva-Karin på Ebes förlag meddelade mig idag efter vår slutliga genomgång av det färdiga manuset att sättningen är klar och den nya romanen "Kvinnan på stigen" kan gå i tryck (Foto och omslagstexter fixar  Eva-Karin)... spännande minst sagt.

På söndag morgon styr vi åter norrut och vi tänkte ta ett par dagar på oss för att sakteliga utefter inlandsvägarna ta oss till Burträsk för inhandlande av Västerbottensost. Därefter vidare och på tisdag ser vi fram emot att åter få sätta ned fötterna på Solsidans jungfruliga mark.

Skriver detta från bilen som jag parkerat vid terminal 5 på Arlanda i väntan på att herrskapet Rosenberg ska anlända från sin vistelse på de Skotska hedarna... gissa om ungarna kommer att  bli glada när de återser föräldrarna!

Ha det bra,

Lasse

 

Denna dag var det utflykt till Junibacken. Båttur från Nacka Strand till Allmänna Gränd. Lilla Esther blev trött efter allt promenerande så hon somnade på kajtrappan vid Nybroplan.