Utsikt från norr

Åskväder i antågande 

(Fotograf: Anna-Kristina Kuoksu)

Drygt två veckor har vi varit här i Tystnaden och utbyggnaden till skrivarstugan, som påbörjades för ett år sedan, står fortfarande och väntar på sin snickare för att bli färdigställd.

Ja, ja. Jag har inte haft tid. "Tusen andra" mer brådskande saker har haft företräde. Så är det när man varit borta från hemstället i två månader. Det växer igen vilket måste åtgärdas. Båten ska i älven så att vi kan upprätthålla förbindelsen med civilisationen. Det behövs färgpåslag på hus, grillplatsmöbler, verandor, bodar och redskapsskjul. Alla verktyg och bråte som efter vårens byggjobbande har samlats i snickarutrymme och garage behöver finna sina rätta platser och de som vi inte längre anser nödvändiga har förpassats till Vittangi ÅVC.

”Denna dag ett liv”, som farbror Melker uttryckte det vilket även var ett mantra för Astrid Lindgren. Grip det, njut av det och använd det. Om inte alla dagar för mig, men i dag när jag fått grattishälsningar, lyckönskningar, sång och samtal från goda vänner och barn&barnbarn så greppar jag njutningsfullt det som kommit till mig. Det är för mig en varm och förtröstansfullt hågkomst och jag kommer att bevara det nära mitt hjärta.

Tre timmars arbete med gräsklippare och kratta gick som en dans när jag sög på denna karamell. Flum kanske någon tycker men det bjuder jag på. Jag mår som en prins och det är huvudsaken.

I sällskap med svåger Svante avnjöt vi Irenes goda fika med tårta, bondbakelser, finska pinnar och kanelbullar allt under samtalande om livets vedermödor och glädjeämnen.

Tacksam för en härlig födelsedag,

Lasse

Så var det återt dags att packa. Packa ihop våra saker inför resan mot Tystnaden som vi anträder tidigt i morgon bitti. Vi köpte vår lägenhet i maj 2014 och har under åren som gått spenderat någon månad då och då på Platån, men under det senaste året har vi varit här lika mycket som i Tystnaden.Det lutar åt att vi med tiden kanske blir ”nollåttor”.

Både Platån och Tystnaden har sina fördelar och vi lever på så sätt i den bästa av världar med möjligheten att växla mellan två så fina boende, och det är vi mycket tacksamma för.

Men, nu lämnar vi vårt sommarnöje i söder och ger oss in i vardagssysslorna i Tystnaden. Gräset står kämpahögt, husen behöver målas, veden ska in i vedboden och bygget måste göras klart. Vi kommer att sakna umgänget med  familjen Rosengren och barnbarnen Jackson&Esther (Hon har fyllt åtta år den 7:e juli men valde att tillbringa bemärkelsedagen på Kolmården så vi firade hennes födelsedag igår). Vi kommer även att sakna den härliga tid vi har haft på Platån. Minnena finns kvar och de blir fina att komma tillbaka till när det blåser kallt runt husknutarna i Tystnaden. Tröstefullt är dock att vi redan nu planerar att återvända till Platån i början av oktober ... eller kanske tidigare, vem vet?

Förutom förnyandet av Barnbarnet Jacksons rum och annat nödvändigt att fixa i vår egen lägenhet så lyckades jag avsluta min roman ”Hämndens timma”. Slutpunkten är nu oåterkalleligen satt. Berättelsens alla ord och skiljetecken befinner sig just nu på ett tryckeri för att sammanställas till en bok på ca. 290 sidor. Vemodigt? Ja visst! men samtidigt en lättnadskänsla över att skrivjobbet som med all sin lust även har inneburit perioder av otillräcklighet och tappad sug.

Att jag fick den eminenta illustratören och tecknaren Anders Skoglind att ta på sig jobbet med omslagsbilden var enormt glädjande och gav mig den kick jag behövde i sluttampen av skrivandet. 

Bokreleasen kommer att gå av stapeln i Kiruna i höst men boken går redan nu att förhandsbeställa i butiken på Ebes förlag (www.ebesforlag.se). 

Allt gott,

Lasse

 Jag ser fram emot att om en månad eller så få hålla boken i min hand.

 Roligt att läsa födelsedagskort tycker den nu åttaårige Esther här tillsammans med storebror Jackson.

En och annan utefikastund har det blivit. Här med Jackson i Sickla