Fina dagar med vackert höstväder har lyst med sin frånvaro i denna september månad. Visst har det varit enstaka dagar med eftermiddagssol men mest tycker jag att det varit gråtrist och ganska kallt. Nåväl, månaden är ännu inte slut så än finns det chans att vädret visar sig från sin bättre sida. Det är surt för både humör och tanke när det alltid är grått.
Nåväl, allt kan vi inte ge vädrets makter skulden för, så t.ex. de olyckor min kära fru Irene har råkat ut för. För drygt en månad sedan föll hon så olyckligt att hon bröt vänster handled. Snabbt iväg till Gällivare lasarett där hon gipsades och en vecka därefter opererades hon på ortopeden. Som inte det skulle få vara nog så trillade hon på rullgruset vid en motionsrunda efter en skogsbilväg med påföljden att hon fick en spricka i höger axel. Det var bara att ge sig iväg till lasarettet i Gällivare igen. Hon går nu med mitella som stöd för höger arm och den ska sitta på i 6-8 veckor, plus att hon ännu inte är återställd i handleden. Ni ska tro att jag har fått lära mig mycket nytt. Påklädning och avklädning av blusar och tröjor från Gudrun Sjödén ... Jag har svurit mer än en gång på denna Gudrun och hennes design av så idiotiska små knapphål. Jag rullar upp, med stort besvär, Irenes hår på rullar. Jag knyter upp hennes hår i en svans. Jag städar. Jag lagar maten under överinseende av henne och tusen andra små bestyr som jag har varit omedveten om och som hon har utfört utan att göra något större väsen av det. Men, det har varit enormt nyttigt för mig att ta aktiv del av hushållsbestyren och så gammal jag är så har jag lärt mig en hel del och tycker faktiskt det är rätt kul ... inom rimliga gränser förstås.
I all bedrövelse över Irenes olycka är det samtidigt inspirerande att ta del av de uppskattningar som min senaste bok ”Hämndens timma" har rönt. Häromsistens blev jag glatt överraskad då en kvinna från Njurunda beställde samtliga sex böcker. Hon hade läst alla men ville ha egna signerade exemplar. Som tur var hade jag några få exemplar av varje hemma så självklart effektuerade jag hennes beställning.
På fredag lämnar vi Tystnaden för att vistas på Platån fram till i slutet av november då vi återvänder till en mer vintrig Tystnad. Därför har de senaste dagarna gått i förberedelser inför vår återvändande. Snöredskapen är framtagna och hänger på en lättillgänglig plats på garageväggen. ATVn har åter fått plogen monterad. Grillplats och utemöbler är inslagna i presseningar. Veteranbilen har fått vinterdäcken påmonterad och ska köras in i garaget. De gamla träskidorna är tjärade och klara att glida fram på.
Nu gör vi de sista förberedelserna inför avfärden och vi ser fram mot att åter få träffa dotter Jenny, barnbarnen Jackson och Esther och barnens pappa Alexander hans mamma Katarina. Åsa och alla grannar på Platån.
Ha det gott,
Lasse
Leverans till Njurunda under packning
I söndags fick vi besök av vännerna Elisabeth&Anders som bl.a hade med sig några Såpnejlikor. Jag planerade dem på stört (icke att förväxla med vallmon på sidan om). De blommar med vita blommor något senare på sommaren ... kanske tveksamt med tanke på min avsaknad av ” gröna fingrar”. Men vi hoppas.
0 kommentarer | Skriv en kommentar | Kommentarer RSS