Bosse Östlin

 Skulptur av Hanna Beling i Hudiksvall


Bosse Östlin och hans kramar vann folkets hjärta.

Bosse gav framförallt kramen ett ansikte.

När han var orolig var det kramen som gjorde honom lugn.

"Som normalstörd vuxen känns det viktigt att visa att man kan klara sig själv, att man är stark, oberoende och självständig. Vi behöver nu inte vara så himla starka. Lite mer Bosse Östlin torde göra gott."


Det här med att kramas var ju inte tillbörligt under Corona pandemin och än bör vi iakttaga viss försiktighet. Men, för en människa där oro slagit rot och där lättnad från de inre orosplågorna är svår att finna så gör en tröstande kram gott, åtminstone för stunden och det kanske är allt som behövs, just då.

Nu är vi inne på halvtidsvila för vår vistelse på Platån för denna gång. Halva tiden kvar med andra ord. Tiden går fort, eller kanske det är så att ju äldre man blir ju fortare går tiden. Hursomhelst, tiden är vad tiden är, varken mer eller mindre, det vet jag men visst kan man stundtals önska sig mer tid, den vill liksom inte räcka till för allt jag har planerat ... Eller är det månne så att jag har slöat till?

Förutom det härligt självklara umgänget med dotter, exmåg och barnbarn så är det inte mycket jag kan bocka av på den ”bucket list” jag vid köksbordet i Tystnaden skrev om allt jag skulle ta mig för på Platån. Visst, tre veckor är inte lång tid men nog sjutton skulle jag klara av allt på listan. Jag älskar att upprätta tvingande åtaganden utan tanke på mina begränsningar. Jag är fortfarande tjugofem i knoppen. 

Nåväl, några saker på listan har jag lyckats att bocka av. Bl.a. den lägenhetsvisning i Gamla Stan som innehavaren Annica Nilsson så välvilligt bjöd in mig till. En fantastisk vindsvåning där jag på plats fick en genomgång av allt som hörde boendet i detta 1700-talshus till.  Jag är övertygad om att huvudpersonen Johan (från trilogin ”Berättelsen om Johan”) kommer att trivas i denna vindsvåning och jag ser fram emot att få sätta på  pränt allt spännande som där kommer att utspela sig.

Vad återstår då på min ”Bucket list”? Jo, det är några saker som med oprofessionellt hanterande från min sida kan ställa till det ordentligt.

Börjar så smått känna mig orolig. Jag behöver bestämt en kram.


Lasse