Utsikt från norr

Stilla dagar på Platån

Att i eftermiddagens solsken försöka läsa Jan Eliassons bok ”Ord och handling” låter sig icke  göras, och så sant, Irene fick söka sig till skuggan i Pergolan. Midsommarvädret har varit underbart och SMHI utlovar fortsatt sol och värme under den kommande veckan. Alla trivs inte i värmen, men vi gör det definitivt. Motionerandet som vi inte gör avkall på sker ganska tidigt på förmiddagarna då det är något svalare, men all annan aktivitet som kan komma att kräva kroppslig ansträngning parkerar vi utan att känna det minsta ”dåligt samvete”.

Midsommaraftonen firades hemma hos barnbarnen farmor, Katarina, i hennes italiensk influerade trädgårdsterass i Lillängen. Irene och Katarina hade fixat all den goda maten. Barnens pappa, Alexander, hade bakat en fantastisk god cheesecaketårta som tillsammans med Irenes jordgubbstårta avsmakades i stora potioner till kaffe&dryck. Efter maten sprang barn och föräldrar Rosenberg iväg till den närbelägna bryggan för att ta sig i dopp i Järla sjö. Samvaron avslutades med ett quiz som Alexander gjort. Det gick ut på att gissa låtar och artister. Vi delades upp i två lag ... seniorer och ungdomar. Ungdomarna vann med de för seniorerna förnedrsande siffrorna 18 mot 4. Fick mig en tankeställare att jag nog måste bredda mitt musiklyssnande för att hänga med i vad som är gångbart idag. På kvällssidan bröt Irene och jag upp och tog tåget hem till Platån med den fina upplevelsen av eftermiddagens- och kvällens samvaro i kärt minne.

 På terassen i samspråk med dotter Jenny och barnbarnet Esther

Del av terassen sett uppifrån husverandan 

Nu stundar en ny vecka där SÖS besök, Elvis film och synkontroll står på programmet. Nästa vecka avslutas med en träff med familjen Maria&Magnus Jarl i Solna. Den träffen ser vi fram emot.

Allt gott,

Lasse

Utsikt över Stockholm från takterassen på resturang TAK vid Brunkebergs torg. Bilden gör inte rättvisa åt den fantastiska utsikten runt horisonten.

I måndags gjorde vi goda vännerna Lennart&Gunvor Gustavsson sällskap till den Japanska restaurangen TAK. God mat och trevligt samspråk i dryga tre timmar där allt mellan himmel och jord  dryftades. Mycket skratt men även en hel del allvar, vilket liksom faller sig naturligt i goda vänners lag. På hemvägen skildes våra vägar vid Järntorget i Gamla Stan där vi tillsammans, i eftermiddagens solsken,  avnjöt ett gott fika och iakttog det myller av turister som  irrade runt på torget ivrigt fotograferande. Evert Taube statyn verkade för stunden poppis att bli fotograferad invid. Han var inte så värst lång, han Evert alltså ... om nu statyn gör rättvisa åt hans längd. Jag berättade för mina vänner att i vindsvåningen i huset intill Banko huset har Johan (från trilogin "Berättelsen om Johan”) hyrt en vindsvåning. Jag pekade upp mot fönstren i hans tilltänkta lägenhet. ”Men hur kommer det att gå? Du är ju i själ och hjärta Norrbottning”, frågade vännerna. ”Jo jag är det, men kanske inte Johan.” Nåväl, vi får se hur det går med det för ännu har jag inte tagit mig ur startblocket. 

För övrigt har den gång vecka präglats av målerijobb. Jag är ”nästan” klar, det fattas bara att måla toalettdörren, att skruva fast nio dörr&skåphandtag, tvätta penslar och städa undan allt bråte jag har för vana att omge mig med då jag tar itu med praktiska göromål. Därefter, såvida det nu inte dyker upp något nytt som jag bör engagera mig i, så kan jag slå mig till ro, och kanske  kan den där pirrande känslan av annalkande skrivlust jag känt de senaste dagarna, få mig att åter vässa pennorna och gå till verket.

 Är detta en Rhododendron?

Detta fantastiska buskage växer på vår innegård. Men, vad är det för en växt? Vackra blommor och en fröjd att beskåda. Blommorna ser ut så här:

Nu är snart denna vecka till ända och jag önskar er alla en fin kommande midsommarvecka och ett trevligt midsommarfirande.

Lasse

Det är synd om Ulf Kristensson. Magdalena valde Annie Lööf som följeslagare när mötet med USAs militära chef ägde rum på det flytande schabraket USS Kearsaga härom sistens. Vid Nato mötet i nord Norge i våras fick minsann Uffe vara med. Jo jo så går det när man sätter sig på tvären. Hämnden är ljuv, fast hämndens klubba kan slå hårt tillbaka. Fortsättning av denna ”lekstuga” lär följa, kanske redan i kväll vid partiledardebatten i fyran.

I min senaste bok ”Hämndens timma” försöker den något egensinnige Marko freda sin tillvaro. Hans önskan om att få leva ett gott liv i den Tornedalska hembyn omöjliggörs av hans antagonist Kalle. Kalle är en utstuderad elak person och han svingar flitigt sin hämndens klubba för att driva Marko ut ur byn, men det blev en gång för mycket och det hela slutar i att han tas av daga för egen maskin.

Ett visst mått av verbal hämnd kan man även få sig till livs i Ulf Lundells ”Vardagar”. Här har Irene påbörjat det senaste (och kanske sista?) verket ”Vardagar 7"

Men, varför skriva om hämnd i dessa ljuvliga sommardagar. I dag blev kära hustrun bjuden på en försenad morsdagsmiddag i Sickla av dotter Jenny. Själv har jag spenderat timmar på verandan utan att göra ett skapandes dyft, men så får det vara vissa dagar för i nästa vecka kommer en laddning med färg och målarredskap. Då ska garderobsdörrar och annat fräschas upp. Men det ser jag fram emot. Jag börjar känna av sysslolösheten, det liksom kryper i kroppen.

Allt Gott,

Lasse