Vemod beskriver en stillsam stämning av saknad och sorg över något som man känner har försvunnit och gått förlorat. Det syftar på ett svårmod och en sorgsenhet full av längtan. Wikipedia
Höstens intåg
Björkens löv börjar att anta en mer brun ton vilket är ett säkert förebud på att vi nu går in i en ny årstid. Det har blivit kallare. Helly Hansen har åter plockats fram ur garderoben och toppluvan kommer snart att få ersätta skärmmössan. Men så är det och det är bara att gilla läget ... och läget gillar vi. Hösten har absolut sina fördelar. Färgskiftningarna på myr och i skog. Den krispigt kristallklara luften, man känner riktigt hur det nyper till i halsen vid första inandningen utomhus en klar och kall höstmorgon. Det Norrbottniska vemodet som likt en tröstefilt omlindar en när man åter ser hur naturen inrättar sig för vintervila, man sjunger i sin ensamhet till eget ackompanjemang ”Helgdagskväll i timmerkojan”, ”När gässen flyttar”, ”Höstvisa” och andra låtar fyllda av vemod. Vemod behöver jag som en kompensation till allt uppblåst och glättigt, som gör sitt bästa för att tränga undan min egen begrundan över tingens tillstånd, som får mig att falla in i ett hurtfriskt ”Nu kör vi” (Vad jag ogillar detta uttryck).
Härom sistens gjorde vi en tur ut i lingonmarkerna där på hemvägen undertecknad agerade ”bilhare” åt Irene på hennes jogging tur från lingonskogen. Min bilburenhet bortförklarade jag med ett ont knä😇
September månad tar sin början på torsdag. Nu är det hög tid att plocka fram lingonhinkarna och bege sig ut i markerna för att fylla på det röda guld som där glänser i all sin röda prakt. Ja det förstås: Vi har redan plockat vårt syltbehov av lingon. De var inte riktigt fullt mogna men bären är p.g.a sin höga halt av pektin förträffliga som syltbär. Om en vecka eller så är det dags att plocka riktigt mogna lingon vilka kommer att användas som saftbär.
Allt Gott,
Lasse
0 kommentarer | Skriv en kommentar | Kommentarer RSS