Om

Senior som bor på den östra sidan av Lainio älv i den Norrbottniska byn Lainio, och som på detta sätt vill förmedla sina tankar och intryck av alldagliga händelser.

Presentation

Kategorier

Senaste inlägg

Visar inlägg från september 2022

Tillbaka till bloggens startsida

Nu vänder jag blad ... eller?

Åter på Platån 

Så var vi här igen. Efter en 150 milafärd från Tystnaden med avvikare inåt landet anlände vi till lägenheten igår. Vi tog god tid på oss med övernattning i Umeå, där även det obligatoriska besöket på IKEA genomfördes. Själv kände jag mig oinspirerad och seg. Den ena smarta inredningsdesignen efter den andra gick mig spårlöst förbi vilket min kära fru snart lade märke till. Nåväl, IKEAs köttbullar med potatismos fick gubben att skärpa till sig och när vi lämnade varuhuset hade vi i alla fall inhandlat det vi hade tänkt. 

Andra natten övernattade vi i Järvsö på pensionat, Järvsöbaden, som har en genuin  herrgårdstradition över sig. Kan varmt rekommenderas. Därefter vidare mot Platån där vi rullade in i garaget vid lunchtid i lördags.

Nu är vi hemma i vårt andra hem och redan kan jag känna av hur lugnet så sakteliga tagit plats i mig. Från ”arbetslägret” i Tystnaden ska det nu bli skönt att bara vara ... hur nu det ska gå?

Ha det gott,

Lasse

Rapport från ett arbetsläger

Här försvinner sommarens resultat av idogt röjningsjobb och ”myrslåtter” i det mindre formatet.

Rubriceringen är tillspetsad även om den äger en viss sanning. Vi lämnar Tystnaden på torsdag för att likt flyttfåglarna dra söderut närmare bestämt till Platån. Men olikt flyttfåglarna planerar vi att återvända till en vinterlik Tystnad i slutet av november ty plikten kallar, jag har författarbesök i början av december på tre biblon i norr vilket jag ser fram emot, men än finns gott om tid att förbereda dessa. Inget jäkt m.a.o.

Tillbaka till ämnet. Både Irene och jag har svårt att inte ha något för händerna. Efter kaffet i arla morgonstund är det som om gårdsjobben kallar och även om ”Att göra” listan för dagen lyser tom  så behöver vi bara gå ut på gården för att finna något som måste göras. Det tar aldrig slut och ibland, fast mycket sällan, så kryper känslan av arbetsläger in under huden. Men samtidigt är det självvalt och än så länge trivs vi med att ta ett nappatag med det som väntar därute i skog och på gårds tunet.

Nu återstår endast tre dagar och vi har så här på söndagskvällen börjat att trappa ned. Allt är i stort set klart för denna gång. Återstår endast en resa till Vittangi och en till Kiruna. Därefter bär det av till Platån. En resa där vi tänkte ta tid på oss , drygt tre dagar närmare bestämt, för att besöka platser som intresserar oss. Vi ser också fram emot att åter få träffa hela familjen Rosenberg, goda vännen Katarina, barnbarnens farmor, och våra grannar på Platån.  Givetvis dotter Jenny&barnens nyinköpta kattunge. Familjen har nu två katter.

 En söt och nyfiken kattunge. Ännu inte döpt.

Ha det gott,

Lasse


Jag glömmer det jag borde minnas och minns det jag inte borde


 Lördagkväll!

En lördagkväll i goda vännerna Elisabeth&Anders sällskap i Tystnaden. Mycket trevligt. Irene blev i efterskott firad på sin födelsedag med presenter och tårta som de hade med sig. Även undertecknad som är en godisälskare fick en stor chokladask och en påse Twist. Det blev sent, det blev natt, tiden går fort i goda vänners sällskap så tillbaka färden med min båt över älven blev smått magisk. Ett lätt norrsken över den sovande skogen och med pannlampa belyste jag vår färd över älven till den västra sidan. (Foto av Anders)

En vecka är till ända, Ja nästan, det återstår endast sex timmar innan en ny vecka tar vid. Veckan som gått har varit fantastisk på många sätt. Besöket i fredags i Kirunas nya centrum var mycket givande. Tre gallerior där man från den ena med några få steg kan slinka in i den andra och därefter den tredje. Galant uträknat. Jättebra vintertid då det alltid drar en kall vind genom stan, åtminstone var det så i det gamla centrum som låg på en fjällsluttning. Kanske är det mindre vindpinat i det nya som är beläget betydligt lägre. Men i alla fall, varmt och skönt kommer man att ha utefter shoppingstråken. Våra mål denna fredag var besök i de olika affärerna, att bara ströva runt och ta in atmosfären. Vi blev inte besvikna utan mer överväldigad över att allt blivit så fint och smakfullt efter alla år av planerande och byggande och inte minst efter alla stridande viljor som gett uttryck för det koka eller okloka att placera den nya stadskärnan där den nu ligger. Denna nya stadskärna är något som Kirunabor bör känna stolthet över.

Från den nya stadens glädje och gamman till Tystnaden där vi under veckan så smått börjat packa och planera inför resan till Platån om 2,5 veckor. Jo, det är en hel del som vi behöver få med oss och Irene som är en fena på logistik har allt fullständigt klart för sig. För mig är det bara att följa hennes direktiv och det gör jag så gärna för då vet jag att det blir bra. Själv är jag hopplös, minnet spelar mig allt som ofta ett spratt. Så t.ex behöver jag alltid en papperslapp med vad jag ska handla även om det bara rör sig om ett par saker. Jag följer slaviskt det skrivna på pappret. Så t.ex fick jag förtroendet att på stora COOP i Kiruna inhandla några matvaror. Jag är omåttligt förtjust i nyponsoppa som jag dricker varje morgon och just nyponsoppa skulle inhandlas för den var slut i hemmet. Irene hade skrivit ”2st nypon” på lappen och glömsk av att det gällde nyponsoppa sökte jag mig till grönsaksdisken där jag gick runt och spanade efter var nyponen fanns. Frågade till sist en anställd som med förvånad min skakade på huvudet. På hemväg ringde jag Irene och berättade att inga nypon fanns, och hade aldrig funnits på COOP ... Gissa hennes reaktion. Så även med minneslapp kan det gå fel i alla fall vad gäller mig.

Nåväl glömskan till trots så fick jag ett glädjande besked från Ebes bokförlag i förgår. Min trilogi ”Berättelsen om Johan” och ”De försvunna” ska ges ut som ljudböcker på Vibery Audiobooks.Kul.

Ha det gott,

Lasse