Kvällning denna söndag och solen har behagat efter regnandet under dagen att titta fram. Vedbodbyggandet har tillfälligt tagit paus i brist på virke. Det blev lite mer än en vedbod! Under tiden jag spikade och sågade kom jag på att byggnaden nog även skulle inrymma ett förråd ... det kallas utveckling att under rådande projekt hitta på nya möjligheter som ytterligare förhöjer nyttan, enligt mitt sätt att tänka.

"Vadå förråd!" utbrister kära hustru Irene. "Du skulle ju bara bygga en vedbod?" fortsatte hon och spände blicken i mig.

"Jamen ... förråd är alltid bra att ha. Tänk att ha ett ställe att ställa undan spark, snöredskap, skidor och annat smått och gått (läs bråte)".

"Som om vi inte skulle ha nog av förråd. Du har ju byggt tre tidigare och vedbodar har du också byggt så det räcker ... och blir över. Snart ser hela tomten ut som en stugby med alla byggnader du satt upp", fortsatte hon oförtrutet.

Ja en byggares liv är inte lätt men snart är det nya bygget i hamn även om målningen får vänta till nästa sommar.

På måndag inleds älgjakten på våra breddgrader. Bäst att hålla sig inomhus vilket får mig att tänka på en älgjakthistorien från Småland.

Ett par Tyskar var inbjudna att jaga och i den tidiga morgongryningen blickade de ut över en äng där det var sagt att älgarna brukade inta sin frukost. Ovetande om vad som pågick satte sig en bonde upp på sin traktor och körde ut på samma äng som Tyskarna noggrann höll uppsikt över. Morgondimman låg tät. Plötsligt utropade den ena Tysken till sin jaktkompis: "Det är något som rör sig därute i dimman ... den låter konstigt ... men det är säkert en älg ... de låter säkert så", varpå jaktkamraten noggrant tog sikte och avfyrade ett skott mot det suddiga föremålet. Bonden blev förskräckt när kulan träffade plåten på traktorn, hoppade genast av och lade bena på ryggen i ren förskräckelse. De jaktivriga Tyskarna såg något röra sig bort från traktorn (eller älgen som de trodde) varpå skyttens jaktkompis utropade: "Skjut kalven också!" 

Ja, så kan det också gå.

Nu är det bara två veckor kvar att njuta av tystnaden och stillheten på solsidan innan vi anträder färden mot sydligare breddgrader ... och förhoppningsvis värmen 8-) 

Vi hörs och kanske ses på bokmässorna i Göteborg och Kiruna.

Lasse 

 


 

Skägget har fått växa i takt med framfarten av vedbodbygget som nu även inrymmer en förrådsdel ... men i kväll skall det mesta bort ... av skägget givetvis :-)