Gröna Lund ett återseende

I går var det så dags för ett besök på nöjesfältet tillsammans med 4-årige Jackson. Han hade sett fram mot att få åka i karuseller, äta glass, hampis och sockervadd....inte så värst nyttigt men gott och jag hade lovat att han skulle fritt få välja vad han ville åka och äta, inom rimliga gränser förstås, och det blev ju inte så våldsamma åkattraktioner för morfar&mormor (vi var ju tvungna att åka med). Jackson höll sig till: Nyckelpiga, Tåget, Lilla pariserhjulet och de flygande elefanterna. För dit resan likväl som återfärden använde vi oss av SL-Sjövägen, dvs Nacka strand ToR Allmänna gränd, vilket även var kul för unge Jackson.

Rubriceringen på återseende syftar även på en spelning jag tillsammans med grabbarna i rock bandet "The Zeros" hade på "Jump-In" på Grönan för ca 48 år sedan. Vi hade vunnit en pop-bands tävling och första pris var bl.a. spelning på Jump-In! Häftigt värre för oss lantisar för höga nord som knappt varit längre söderut än Gällivare. Nåväl, efter en äventyrlig resa i en gammal Pontiac, som jag inte ska gå in på här, så anlände vi till nöjesfältet. Vi skulle dela på spelandet med en grupp från Finland som gick under namnet "Ero Jussi and the Boys". Vi delade även samma loge och vid ett tillfälle när det var vår tur att ställa in vår instrumentering och göra sound-check så meddelar vår basist som uppehållit sig i logen att : "Det är synd om våra Finska vänner"...."Varför det?" frågade vi nyfiket....basisten lägger pannan i djupa veck och säger med en bekymrad min "Dom har sockersjuka hela gänget...dom sticker in sprutor i sina ben". 

Häpp! Så mycket visste vi om den stora världen. Nu vet vi betydligt mycket mer. Hoppas att ni gör likaledes.

Lasse