Just hit ...

En vecka i regn och rusk. Då vi i slutet av november i fjol lämnade Platån efter en månad med blötväder så har inte vädersituationen förändras under den en och enhalv månad vi har varit borta från vår sydliga utpost, samma regn och rusk🙁

Vad som dessutom oroar oss är de dagliga väderleksrapporter vi har tagit del av från Tystnaden. Snöfall var evig dag och det är inga smärre mängder. Nej, tvärtom! Svåger Svante, vår närmaste granne, har målat upp en bild där jag framför mig ser hur vi skidande måste ta oss fram till huset för att överhuvudtaget ta oss in ... "Stanna kvar där nere och vänta tills vårsolen smält bort snön" blev hans råd när vi senast pratades vid.

Ja, ja. Det är väl bara att stoiskt "överleva" den återstående vecka vi är på Platån och se verkligheten i vitögat när vi åter anländer till huset i Tystnaden ... om det nu syns under snömassorna?😟

Vi har spenderat den mesta av vår vakna tid hos dotter Jenny i Finntorp där vi hjälp till med barnbarnen och fixat en del i hennes lägenhet. Ungarna ger oss alltid stor glädje och det har varit full fart med allehanda aktiviteter som hör en småbarnsfamilj till. Det är inte allltid som morfar hänger med i svängarna, men han gör så gott han kan. Mormor däremot hänger med i alla upptåg ynglingarna tar sig för, utan att nämnvärt mattas och söka vila i dotterns rumssoffa (vilket är morfaderns tillflykt när krafterna och entusiasmen tryter).

En för mig glädjande nyhet fick jag mig till livs under veckan. Min förlagschef, Eva-Karin, informerade mig om att ljudboksförlagen "Saga Egmont" vill ge ut min senaste roman "Berget, staden och kärleken" som ljudbok. Det ska bli intressant att framöver få lyssna på inläsningen.

Veckan som kommer är i stort sett redan inplanerad, fast som vanlig är med planer lär det nog bli ändringar. Men vi är flexibla ... vi har all tid i världen. Just nu tittar solen dra. Kors i taket.

Ha det gott till vi hörs igen

Lasse