Husdröm (foto från 2022)

Sliten av tidens tand och eftersatt underhåll möter min blick denna stuga under mina promenader till Skogsö kapell i Saltsjöbaden. Gisten, på gränsen till fallfärdig och med patina i överflöd är den lika uppiggande att beskåda varje gång jag passerar den ... jag kanske lägger ett bud? Fast, å den andra sidan, varför skaffa en byggnad som till skick liknar mig så mycket. Kan bara bli för mycket av det goda.

Vi är inne på vår sista vecka på Platån för denna gång, om vi nu inte ändrar oss och flyttar fram vår avresa? Tiden här har präglats av mycket umgänge med barnbarn och föräldrar, vilket ju är den viktigaste orsaken till att vi överhuvudtaget har en lägenhet på Platån. Huruvida barnbarnen är lika förtjusta av morföräldrarnas sällskap vet inte med säkerhet, men vi vill gärna tro att så är fallet och några egentliga avvisanden från barnbarnens sida har vi inte lagt märke till. Visst, vi har med tiden blivit väl  införstådda med att dataspel och mobilsurfande tar sin tid. Då är de bortkopplad från den omedelbara omgivningen och hur än mormor ropar att maten är klar ... eller efter ett antal uppmaningar ropar att maten blir kall om de inte genast kommer och äter, så efterlevs inte alltid hennes ibland ganska stränga kommandon. Men vi älskar dem ändå❤️

Förutom samvaron med dotter Jenny och hennes familj så har det blivit en hel del fikande, framförallt i Sickla. Sickla har dessutom ett fint bibliotek där jag under senaste tid har passat på att under några timmar slå mig ned och skriva. Tyst och stilla i läsrummet och omgiven av hyllor med litteratur ger den där extra stimulansen till att plita ihop någon rad eller så. 

Jag ser fram emot att ta itu med snöjobbet vid hemkomsten. Det lär ha kommit ytterligare tre decimeter under den tid vi varit borta från Tystnaden. Ser även fram emot att åter dra upp skidspår med skoter och spårsläde och givetvis åka i dessa. Björkfällning står även på programmet. Ved för framtida bruk är ett måste. Än klarar vi oss med det vi har, men vi måste se framåt.

Snart lämnar vi Platån och givetvis kommer vi att sakna familjen Rosenberg och våra närmaste grannar, men om drygt en månad är vi åter på plats på Platån,

Allt gott,

Lasse