• Jo tack, bara bra! đŸ˜©
  • Prima ... det knallar och gĂ„r!😇
  • Fina fisken serru! Huvudet upp och fötterna ner!😒
TÀnk om man nÄgon gÄng skulle svara hur man verkligen mÄr. Hur skulle det bli? Vad skulle det mÄnne leda till?
Nej, jag tror inte den frÄgande personen skulle uppskatta att fÄ sig till livs mitt verkliga hÀlsotillstÄnd och det var vÀl inte dÀrför jag fick frÄgan. Det Àr ju nÄgot vi vardagsmÀssigt sÀger nÀr vi hÀlsar pÄ varandra. Vi förvÀntar oss inte att fÄ en lÄng utlÀggning. Skulle vi ens ta oss tid att lyssna?

NÄvÀl, klockan Àr halvÄtta denna torsdagskvÀll dÀr jag sitter pÄ verandan och skriver. VÀrmen som omslutit oss de senaste veckorna Àr pÄ vÀg att ge sig av. GÄrdarna pÄ andra sidan Àlven utgör mitt blickfÄng. De ligger dÀr tysta och stilla. Inte ett liv. Det enda jag hör Àr avlÀgsna röster frÄn granngÄrden. Vinden friskar i och i öster tornar mörka moln som förebÄdar ett annalkande regn.

De sistlidna veckan har jag iordningstÀllt ett gammalt och prÀktigt fönster. Det Àr funktionsdugligt om Àn nÄgot slitet av tidens tand. Irene tyckte den "glugg" jag tidigare tagit upp i skrivarstugan var alldeles pÄ tok för liten och dessutom felplacerad. Jag har stretat emot i ett Ärs tid med invÀndningar som: "Det Àr en liten timmerbyggnad (skrivarstugan alltsÄ) ... ett större fönster passar inte in." Eller: "Inte kan vi nu Àndra pÄ det ... fönstret kostade ju en del." etc, etc. DÄ alla mina förnuftiga skÀl sinat och jag var nere för rÀkning drÀmde jag till med: "Jag har inte tid ... punkt ... end of discussion."
Tror ni det hjĂ€lpte? Icke sa Nicke. DĂ€rav mitt idoga renoverande av det gamla fönstret under veckan. Kittat om fyra fönsterrutor, slipat, grundmĂ„lat och fĂ€rdigstrukit, samt sĂ„gat upp större hĂ„l i timmervĂ€ggen, salat och fodrat och i morgon Ă€r det bara att putsa rutorna och sĂ€tta fönsterbĂ„garna pĂ„ plats och jag Ă€r nöjd med resultatet sĂ„ hĂ€r lĂ„ngt. Det blev faktiskt riktigt bra och betydligt ljusare i skrivutrymmet ... och nu behöver inte Irene stĂ„ pĂ„ tĂ„ för att se ut😀

Efter att allt arbete med boken om "De försvunna" Àr avslutat och det nu ligger i tryckeriets hÀnder att i sinom tid leverera den till förlaget, sÄ kÀnner jag mig som en tom pÄse. InnehÄllslös och utan nÄgon egentlig mening. UngefÀr som prÀsten i Hasse A. monolog. Jag mÄste p.s.s som denna prÀst fylla den med nÄgot. Jo, förvisso skrotar jag runt hÀr hemma och fixar t.ex. fönster och annat ...Fan! nu öser regnet ner ... jag skyndar in och vÀl pÄ vÀg genom sovrummet faller blicken pÄ en bok pÄ soffbordet ... "Den Ättonde dimensionen" av U P Enna. En fantasy som blivit mycket uppskattad och fÄtt fina recensioner. En genre som jag inte varit i kontakt sedan jag i tidiga tonÄren lÀste Juels Verne. Den ska jag fylla tomrummet med under de kommande dagarna.

Hur jag mÄr? ... Jovars ...

Morsning frÄn Tystnaden,

Lasse



 Ta upp ett tillrĂ€ckligt stort hĂ„l för det nygammal fönstret

 

Montera den restaurerade fönsterbÄgen

 

Klyva fönsterfoder, sala och mĂ„la. NĂ€stan klar. ÅterstĂ„r bara att sĂ€tta fönsterbĂ„garna pĂ„ plats och att stĂ€da.