Lördagkväll!

En lördagkväll i goda vännerna Elisabeth&Anders sällskap i Tystnaden. Mycket trevligt. Irene blev i efterskott firad på sin födelsedag med presenter och tårta som de hade med sig. Även undertecknad som är en godisälskare fick en stor chokladask och en påse Twist. Det blev sent, det blev natt, tiden går fort i goda vänners sällskap så tillbaka färden med min båt över älven blev smått magisk. Ett lätt norrsken över den sovande skogen och med pannlampa belyste jag vår färd över älven till den västra sidan. (Foto av Anders)

En vecka är till ända, Ja nästan, det återstår endast sex timmar innan en ny vecka tar vid. Veckan som gått har varit fantastisk på många sätt. Besöket i fredags i Kirunas nya centrum var mycket givande. Tre gallerior där man från den ena med några få steg kan slinka in i den andra och därefter den tredje. Galant uträknat. Jättebra vintertid då det alltid drar en kall vind genom stan, åtminstone var det så i det gamla centrum som låg på en fjällsluttning. Kanske är det mindre vindpinat i det nya som är beläget betydligt lägre. Men i alla fall, varmt och skönt kommer man att ha utefter shoppingstråken. Våra mål denna fredag var besök i de olika affärerna, att bara ströva runt och ta in atmosfären. Vi blev inte besvikna utan mer överväldigad över att allt blivit så fint och smakfullt efter alla år av planerande och byggande och inte minst efter alla stridande viljor som gett uttryck för det koka eller okloka att placera den nya stadskärnan där den nu ligger. Denna nya stadskärna är något som Kirunabor bör känna stolthet över.

Från den nya stadens glädje och gamman till Tystnaden där vi under veckan så smått börjat packa och planera inför resan till Platån om 2,5 veckor. Jo, det är en hel del som vi behöver få med oss och Irene som är en fena på logistik har allt fullständigt klart för sig. För mig är det bara att följa hennes direktiv och det gör jag så gärna för då vet jag att det blir bra. Själv är jag hopplös, minnet spelar mig allt som ofta ett spratt. Så t.ex behöver jag alltid en papperslapp med vad jag ska handla även om det bara rör sig om ett par saker. Jag följer slaviskt det skrivna på pappret. Så t.ex fick jag förtroendet att på stora COOP i Kiruna inhandla några matvaror. Jag är omåttligt förtjust i nyponsoppa som jag dricker varje morgon och just nyponsoppa skulle inhandlas för den var slut i hemmet. Irene hade skrivit ”2st nypon” på lappen och glömsk av att det gällde nyponsoppa sökte jag mig till grönsaksdisken där jag gick runt och spanade efter var nyponen fanns. Frågade till sist en anställd som med förvånad min skakade på huvudet. På hemväg ringde jag Irene och berättade att inga nypon fanns, och hade aldrig funnits på COOP ... Gissa hennes reaktion. Så även med minneslapp kan det gå fel i alla fall vad gäller mig.

Nåväl glömskan till trots så fick jag ett glädjande besked från Ebes bokförlag i förgår. Min trilogi ”Berättelsen om Johan” och ”De försvunna” ska ges ut som ljudböcker på Vibery Audiobooks.Kul.

Ha det gott,

Lasse