Lyssnar till Alapäänivas forsande vatten som når mig genom Lusthusets öppna fönstret där jag just nu plägar att skriva.

En dag med blåbär- och lingonplockning är snart till ända, de helgfirande har åkt tillbaka till sina respektive boendeorter, Irene sitter hos grannarna Ruth&Eilert och dricker kaffe, svåger Svante är på teater i Pajala (Malmens väg), hunden Ruff sover och själv kliar det i skrivfingrarna.

Under bärplockningen tänker jag på lite av varje och idag kom jag att tänka på vad ens familjerelationer och hur ens tillhörighet med andra spelar roll i en by... eller mindre samhälle. I bland träffar vi på personer i byn, obekanta för oss, där den givna frågan blir vilken anknytning han eller hon har till byn... vems barn man är... var man stadigvarande bor... vad man gör i byn...etc,etc. Samtalen kan gräva sig  ganska så långt i släktleden och många gånger kommer man fram till att man är släkt på ett eller annat sätt eller att man har gemensamma bekanta. I en by håller man viss koll på varandra, på gott och ont. I en stad är man betydligt mer anonym, på gott och ont.

Själv som infödd Kirunabo med liten förståelse för vikten av att tillhöra en rekorderlig släkt med oantastlig handel och vandel har jag med tiden förstått att en släktfejd, eller bara något så trivialt som en smärre tvist, hur gammalt ursprunget än må vara, biter sig fast i generation efter generation... den suddas alltså inte ut i brådrasket utan snarare tillförs ny näring. Detta mikroperspektiv som kan te sig ganska "oförargligt" ser vi även i ett allvarligare makroperspektiv.

Mitt bilsläp måste repareras (byte av allt kablage). Min Passat gick inte igenom besiktningen, spindelleden på höger sida måste bytas. Mitt garage har blivit en tillfällig avstjälpningsplats för diverse bråte och måste röjas upp, En vedbod måste byggas. Veden måste under tak. Vedplatsen måste städas. Boksigneringsaktiviteter måste planeras. Gräset måste klippas. Bron måste målas och annat av måste karaktär... en uppsjö av måsten m.a.o. Men som oförbätterlig tidsoptimist så räknar jag med att allt ska fixas inom tre veckor för därefter är vi åter på resa mot Platån för att någon dag därefter åka till bokmässan i Göteborg.

Ha det bra,

Lasse

 

 Den sista veden för i år är sågad och kluven och ska kärras in i den planerade vedboden... som återstår att bygga  :-) 

 Planer (allvarliga) finns på att införskaffa en dylik för sköna bastustunder

Midnattssolen är borta sedan länge och kvällsolens strålar når endast grantopparna. Det är med visst vemod vi hälsar farväl till sommaren... även om den höstliga årstid vi nu ger oss in i har sin tjusning och skönhet.