Som en travesti på filmtiteln ”Sömnlös i Seattle” så skulle den vecka som vi nu strax lägger bakom oss kunna sägas ha bestått i ett antal både strömlösa och sömnlösa dagar och nätter i vårt paradis. Jo, visst har vi med ganska så hårda ord beklagat oss över vår situation och Vattenfall har inte varit mycket värda och än är inte eländet slut. Blev i gårkväll efter det femtielfte avbrottet uppring av en synnerligen trevlig talesman från sagda kraftbolag. Han förklarade vad som stod på (att det varit strömavbrott var vi ju fullt medvetna om) men i alla fall, han var så trevlig och förstående så jag lät, artigt, honom fortsätta med sin information. Han hade en pedagogisk läggning och frågade efter varje fakta han presenterade om jag förstod? Jodå, visst fattade jag….man vill ju inte verka dum?

Allt var mycket komplicerat, men som jag fattade det (vilket säkert inte är fullt korrekt) så låg felet egentligen hos en annan kraftdistributör nämligen ”Jukkasjärvis belysningsförenings”. Häpp! Så var det med det. Han garanterade avslutningsvis att det skulle fortsätta ett tag till, men då med endast korta avbrott, och dom hade mycket folk utefter de viktiga linjerna i Vittangi distrikt….jag fick genast en bild för mitt inre hur kraftverksfolket stod beredda vid varje stolpe för att snabbt kunna rycka ut och åtgärda alla tänkbara fel.

Men vem är jag att beklaga mig. Vi har allt vi behöver även utan el. Kamin och ved för flera års eldande och matlagande, ett nyligen inköp bensiddrivet elverk, dock ännu ej installerat och utedass om det kniper!

Vår kontakt med omvärden under dessa ”kraftlösa” dagar har funkat bra trots att vår klenod till telefonkiosk är ur drift, men mobilen funkar, till dess att batteriet tappat sugen. Men inget ont som har något gott med sig, jag har åter fått bekräftat att det som jag tar för självklar inte alltid är så självklar som jag tror…..men jag tror dock fortfarande!

Kvicksilvret under veckan har rört sig mellan -25 till -35 markeringarna. Man vänjer sig vid kyla och då det som i eftermiddag kröp upp till -19 så tycker vi att det är varmt, men kylan lär dock fortsätta ett bra tag till.

I går körde vi, Anders, Håkan och undertecknad igenom ett 20 tal låtar ur Länsman&Co. Repertoar (bara Creedence). Gick utmärkt med tanke på det långa uppehållet. Vi höll till på Tusen Toner och de 2 timmar som vi jammade gick hur fort som helst. Resterande två personer ur gänget, Tibbe&Stefan, sitter på var sin kammare på sydligare breddgrader och tränar på samma låtar inför en stundande revival.  När den blir av får jag återkomma om.

Ha det bra,

Lasse