En vecka i Tystnaden. En vecka som präglats av iordningställa hemmet efter de två månader som vi tillbringat på Platån. Vi lämnade vår sydligare boplats i snökaos (enligt huvudstadsmänniskorna) och veckan som nu strax är till ända har även den präglats av mycket snö. Men, skillnaden är stor på hur folk här upplever vädersituationen jämfört med folk i huvudstaden. Snötäcket just nu ligger nog runt 4 dm och under de senaste dagarna har det vräkt ned blötsnö, bildlikt talat, och mer kommer det innan vi ser barmark igen. Ingen på våra breddgrader tar ordet kaos i sin mun. Det är som det ska vara och inte mycket att orda om.

På ett av mina besök på en granaffär vid Odenplan ... ja det var egentligen Irene som hade ärende dit ... så kom jag oförskyllt att lyssna till samtal mellan några damer som ondgjorde sig över det lätta snöfall som just då föll från skyn. "Det är inge kul ... man blir nedstämd av gråvädret ... blir bara slask och fult ... kallt dessutom och långt är det till våren ... hur ska man klara sig ... kanske en tripp till sydligare nejder ... Nej! Här kan vi inte stå och ondgöra oss över sakernas tillstånd, ska vi ta ett fika?" Damsällskapet nickade instämmande till förslaget varpå de raskt lämnade garnaffären med kassarna fyllda av garn och stickbeskrivningar. Tur att det finns fika iaf, tänkte jag ... och sticka är säkert kul för dem som kan, fast jag har provat läsa Irenes stickbeskrivningar vilket för mig är som att tyda hieroglyfer, omöjlig m.a.o. Nåväl, ursäkta mitt raljerande om snöfall och dess påverkan på oss människor, jag generaliserat grovt, givetvis😄.

Vissa prövningar har jag blivit utsatt för under den gångna veckan. Det är precist som om Lainio hemmet i avsaknad av dess innevånare velat föra mig tillbaka till livets realiteter. Under storstadslivet kanske jag har hemfallit åt vissa bekväma vanor ... eller kanske ovanor, så bäst ära att ta ned herr Alm på jorden igen, tänkte Lainio hemmet. 

Jag har fått uppleva att TV signalen försvunnit ett otal gånger, och alltid under något för mig intressant program. Blötsnön hade vid upprepade tillfällen lagt sig på parabolen och mikrovågshuvudet. En anläggning som sitter en bit upp på huset så det är bara att knalla ut och med en lång sop så varsamt som möjligt rengöra. Batteriet i bilen var helt urladdat (egen förskyllan jag hade glömt att slå av positionslyset) och med tanke på att jag måste ta mig fram drygt en kilometer från hemmet till den översnöade bilen så var jag lagom i humör att möta detta bakslag. När batteriet lagt av är det hopplöst. Jag kom visserligen in i bilen men bagageluckan förblev stängd ... den går inte att öppna med ett slocknat batteri ... och där fanns den tjugolitersbensindunk jag fyllt för att tanka min ATV som hade fått "soppatorsk". Allt slutade iaf lyckligt, men det tog sin skäliga tid. Jag fick batteriet laddat så nu går Volvon igen och gör skäl för namnet "Jag rullar". Att sätta snökedjorna på ATV har ännu inte lyckats fullt ut, men jag fortsätter idogt att hitta knepet ... det har gått tidigare år, men just nu är det stopp. Men även det löser sig säkert. Hav förtröstan på de högre makterna brukar jag tänka när jag hamnar i trångmål, vilket hjälper för stunden men jag måste göra jobbet likafullt.

Trots detta, som kan kännas som en västanfläkt för dem som har det värre, så njuter vi av vår första veckas vistelse i detta paradis.

Nu vankas det te och scones så jag slutar för denna gång.

Lasse

 

 Efter måndagens isspolning slog vädret om från minus till blida. Mest issörja under veckan som gått. Mycket snö har fallit under veckan och omöjligt att fortsätta bygga på istjockleken. Men vi har hjälpligt plogat bort den stora mängd blötsnö som lagt sig som ett skyddande lager, och vi kan gå över älven. Nu hoppas vi på kallare väder. Isen är just nu mellan 1,8-2 dm.

Lussekatter och saffranskrans.Skrivarstugan i det halvdunkel som varit under veckan, men ljuslyktan sprider en viss trevnad. Sol fick vi iaf uppleva efter vår hemkomst förra lördagen. Vår trotjänare, färjan "Amalia" har nu lagt sig till vintervila efter sommarens turer över Lainio älv.