I går morse vaknade vi glada i hågen med siktet inställt att senare på eftermiddagen kliva på tåget till gruvstaden Kiruna. Vi hade följt väderleksrapporteringen mer noggrant än vanligt p.g.a den storm som dragit in över vår nordliga trakt. Allt för att själva bilda oss en uppfattning om tågets framkomlighet när väderleksförhållandena tangerade kraven på SJ's möjligheter att tryggt garantera vår resa.
För att ytterligare försäkra oss om att vårt tåg skulle gå på utsatt tid så kontaktade jag SJ's information. 

Här fick jag mig till livs allehanda problem man jobbade med att lösa. Det var el-fel, kontaktledningsproblem och snökaos så många resenärer hade under det sistlidna dygnet blivit tvungna att ta in på hotell i Umeå. Man förutspådde kraftiga förseningar och rekommendationen från deras sida var att jag borde omboka ... suck!
Nåväl, efter mycket telefonerande (gick inte att omboka sovvagnskupé på SJ's hemsida) så är vi nu bokat på tåget i morgon eftermiddag och vi håller tummarna för att allt nu ska funka ... det ska visserligen snöa norrut, men det borde väl inte sätta käppar i hjulen ... eller? ...

Framflyttningen gav oss ytterligare ett par dagar att fördriva i storstan. Vi hälsade på goda vännerna Maril&Magnus Jarl och deras barn i Solna. Fyra timmar i deras fina hem där Maria hade fixas en utsökt laxlunch med efterföljande kaffe med dopp (och chokladpraliner ... jag är svårt förtjust i godis😀Magnus och jag pratade litteratur. Hans genre är fantasy och det visade sig att han läst min författarkollega Uffe's senaste bok "De dödas själar", vilket gladde mig (och det glädjer säkert även Uffe). Mycket pratande blev det även om våra respektive resande och upplevelser i Japan. Det kändes nästan som om jag åter befann mig i Tokyo när minnena strömmade till. Ett är absolut säker ... Irene och jag ska inom en inte alltför avlägsen framtid åka till den uppgående solens land och då i mars/april när körsbärsträden blommar.

I morse bjöd vi barnbarnet Esther och pappan Alexander på brunch och fick på så sätt åter en möjlighet att tillbringa en stunds umgänge i väntan på nästa gång som vi ses. Kanske det blir till Påsk? Om nu inte vår längtan blir för stor, för då åker vi  tidigare.

I morgon förmiddag tar vi tåg och buss till centralen där vi låser in vårt bagage. Sen bär det av till Söder och in och ut ur klädbutiker för att söka den där klänningen som skulle passa Irene, Mitt stilla hopp står till att det finns en plats att sitta på i butikerna ... en vanlig pinnstol skulle duga.

Ha det gott,
Lasse