Snart dags för hemfärd till Tystnaden efter ett par dagar på det utmärkta patienthotellet i Gällivare. Ljumskbråck operationen som genomfördes igår gick vad jag förstår bra med rekommendationen från läkaren att ta det lugnt i en vecka. Bör promenera men får inte lyfta eller ens dra igång båtmotorn eller köra färjan över älven. Vårt hopp står till svåger Svante som får vara oss behjälplig under några dagar.

Skickar även på detta sätt ett tack till alla som sänt "Krya på dig" hälsningar på FB. Det värmde och fick mig att återigen inse hur viktigt det är med lite uppmuntran. Jag har träffat på personer som håller sig borta från FB med inställningen att FB-likes och kommentarer är inget värt ... bara en massa tomt strunt utan innebörd och mening ... "Inga riktiga vänner" är ett uttryck jag ibland stöter på vid samtal med FB "motståndare" om FB berättigande. Vi har alla våra bevekelsegrunder för att vara med på de sociala medierna vilket jag respekterar utan att ondgöra eller försvara mig i den ena eller andra riktningen. Om bara så ett litet "like" eller en uppmuntrande, rolig, intressant "kommentar" kommer mig till del så känner jag mig lite gladare än innan. Ytligt? Jo måhända ... men, vadå? ... jag trivs ju med det och skäms inte för min i dessa fall egocentrerade hållning.

Har stött på samma attityd när jag berättat om hur roligt det är att handla i affärer i Amerika eller Japan.

"Köpet avslutas för det mesta med att expediten med ett leende säger: "Have A Nice Day!"", säger jag. "De menar inget med det! ... bara tomma, intetsägande ord!", får jag ibland till svar. Må så vara, men jag tar till mig de vänliga orden. Vi kan nog inte få för mycket av vänliga ord, oavsett om de kommer på sociala medier eller direkt via mun till mun ... och jag bryr mig inte i att analysera de bakomliggande orsakerna ... Jag mår lite bättre när jag möts av vänlighet och det är mycket värt i dessa tider. 

Familjen Rosenberg är nu åter på plats i sin hemstad Stockholm. Det har varit 2,5 veckors intensiv samvaro i vårt hem i Tystnade med prat, mycket lek och spel och massor av god mat och trevlig samvaro. Det kommer att vara tyst när vi åter kommer hem i eftermiddag men vi träffas igen i den 30:e juli i Finntorp då vi är barnvakter i en vecka under föräldrarnas Skottland resa. 

Nu ska jag checka ut från denna inkvartering.

Ha det bra,

Lasse

Schackspel med min nye schackkompis Jackson. Vi har under de 2,5 veckor han varit hos oss i Tystnaden hunnit med bönder och torn. När vi är på Platån i slutet av månaden fortsätter vi med Springare, Löpare, Dam och Kung. Han är mycket intresserad... kul med en ung sckackkompis... lär nog inte dröja alltför länge innan han gör mig inte bara "Schack" utan även "Matt".



"Finns det något mer patetisk än en "sjuk" man som skall passas upp!", säger Irene