Har gått och nynna på melodin efter att vi sett den fantastiska musikföreställningen med samma namn, framförd i tisdagskväll på Folkets Hus i Vittangi av en kvartett från Luleå Stadsteater. Hasse&Tages text stämmer fortfarande drygt fyrtio år efter att den skrevs ... inte bara för mig ut för oss alla att fundera över i dessa dagar.

Svara, du med röda stjärnan på din vårkavaj:
Alla tåg som går mot lyckans land på första maj
– Svara på en fråga från en vän som tappat tron:
När är dom framme vid sin slutstation?
Var blev ni av, ljuva drömmar om en rimligare jord,
Ett nytt sätt att leva? Var det bara tomma ord?
Var är dom nu, dom som påstod att dom hade alla svar
Men svek alla oss och valde makten? Dom är kvar.
Frihetens gudinna står på vakt i New Yorks hamn.
Om du har en dollar får du rum i hennes famn.
Hon som hade fred och frihet som sitt stolta mål
– Så synd att hennes huvud var ett hål!
Var blev ni av, ljuva drömmar om en rimligare värld?
Hon hjälper förtrycket med att låna det sitt svärd.
Var är dom nu, alla löss från barbariets dunkla natt,
Fascismens korpraler? Jo, dom sitter där dom satt.
Vi som satts att leva i besvikelsens epok
– Ja, vad gör vi nu? Vad ska vi tala på för språk?
Ett sätt är att, även om det blåser lite kallt,
Tro på det vi trodde på – trots allt!
Var blev ni av, ljuva drömmar om en rimligare jord,
Ett nytt sätt att leva? Var det bara tomma ord?
Var är han nu, våra frihetsdrömmars junker Morgonröd?
Han rör ju på sej, så han är nog inte riktigt död...

Livet i Tystnaden är trots allt gott, kan jag tycka så här på torsdagsförmiddagen. Solen skiner och har redan värmt vår plats på jorden med åtskilliga grader. I morse var det -20 och just nu har kvicksilvret på skuggsidan krupit upp till försvarliga -7. Härligt! Att sedan ett lugn infunnit sig efter dagar av svettigt skottande har inneburit att skrivlusten så sakteliga gjort sig påmind. Elva sidor ... inte illa kan en anspråkslös person som undertecknad tycka😇 Än återstår en ocean av text, det inser jag även om jag i glädjens stund gör allt för att förtränga denna "lustfyllda" möda.
Stort grattis till min käresta och livspartner Irene som igår fyllde år. Nu är vi åter jämnåriga och jag kan inte förrän i slutet av juli åter hävda min ställning såsom familjens kloke ålderman baserad på år fyllda. Vilket, om sanningen ska fram, aldrig någon i familjen brytt sig om.

Ha det gott,

Lasse