Vår i söder och vårvinter i antågande i Lainio fast under de senaste dagarna har det legat som ett lock av dis och moln som solen endast stundtals lyckats värma upp och tränga igenom med sina livgivande strålar. Jag har dragit upp skidspår med spårsläden och kommit igång, mer regelbundet, med skidåkandet...fast det är svårt att se konturer när inte solen lyser upp myrlandet där skidspåret är draget. Allt blir vitt.

Men, jag skall inte klaga solen finns där bakom moln och dis och prognosen lovar blidväder och sol så rätt som det är öppnar sig en blå himmel till glädje för envar och inte minst för oss på solsidan.

Återigen kan jag lägga en härlig vecka till handlingarna. Visserligen har vi haft en vattenläcka i varmvattenröret under diskbänken och snötrycket på taket har gjort att vatten trängt genom ett par plåtskruvar (värme tränger upp genom isoleringen i takbjälklaget...måste fixa till sommaren) och droppat ned i rummet. Allt är i alla fall nu åtgärdat...med "temporära" lösningar...hur länge det nu håller. Men, problem uppstår och är bara att acceptera som en del av livet...om jag ser problem som utmaningar så kan jag säkert lära mig något har en klok person sagt mig. 

Under veckan har vi också bokat in vår sedvanliga resa till Masesgården i Grytnäs. Masesgården är det enda "riktiga" hälsohemmet som återstår efter hälsohemsboomen vid senare hälften av förra århundradet. Den ligger en bit från Leksand i närheten av Siljan och det blir tolfte gången vi delta i någon av de veckokurser som där regelbundet anordnas. Denna gång i blir det i Hatayoga med paret Jim&Vibeke. Vi har gått den vid ett tidigare tillfälle men det skadar aldrig att repetera. Hela veckan bjuds vi på utsökt vegetarisk mat, intressanta föreläsningar, motion och yoga. Irene har sedan tidigare anammat hela konceptet och utövar flitigt aktiviteterna hemmavid, inklusive den vegetariska maten. Undertecknad har ännu inte, efter elva gånger och lika många år, fullt ut acceptera hela konceptet utan hemfaller ibland till den mer kött&korvliknande "dieten". Emellertid, jag längtar till andra veckan i maj då vi får styra kosan till detta trivsamma ställe...en lisa för kropp och själ.

Igår fick jag nöjet att få föreläsa om mitt skrivande och tillkomsten av min bok "Pojken i bäcken" vid ett frukostmöte i vår centralort Vittangi, anordnat bara för kvinnor. Mycket trevlig tillställning och samvaro med tillhörande helt fantastiskt frukostbord...jag var mätt hela dagen.

Jag tragglar vidare med mitt manusskrivande. Jag kan ibland förundras när de händelser jag planerat att  beskriva inte riktigt vill följa det synopsis jag försöker hålla mig till. Berättandet tar överhand och jag får i efterhand revidera synopsis...kanske inte så bra att korrigera ritningen? Men jag tänker samtidigt att om mina planer inte stämmer överens med verkligheten, är det då mina planer eller verkligheten jag skall ändra på?...Uppenbart kan jag tycka, fast å den andra sidan är berättelsen lika med verkligheten?...ibland ja och ibland ren fiktion...beslutet är alltid mitt. 


Lasse 

 

Solen försöker tränga igenom molnen men lyckas inte riktigt. Allt blir vitt i detta ljus, förutom skogsranden i fjärran.