Att elda skräpvirke är också en sysselsättning en sådan här vilosöndag. Det är rogivande och kontemplativt att sitta vid elden och inte tänka på just något. Bara lyssna till sprakandet från lågorna som girigt äter sig in i det torra trävirket och stilla begrunda vad eld har betytt för oss människor. Att värma oss vid. Att värma det vi ska äta. Att lysa upp i mörkret. Som skydd mot djur som ser oss som en lämplig måltid, eller bara för att skänka oss en rogivande stund.

Elden ger oss också möjlighet för goda samtal. Att sitta med vänner runt en sprakande brasa och låta samtalen ta de riktningar som bara samtal kan ta när de grundas i den uppriktiga tilliten till varandra. Allvar blandas med skämt och goda skratt och elden, ja elden den är som ett befrämjande medel. Ett medel som försätter oss i rätt stämningsläge. Att kombinera detta lågornas sprakande med en kopp kaffe med gott tilltugg blir som grädde på moset.

Ha det gott! Vid vilken eld ni nu än sitter vid.

Lasse